Världens största bamf någonsin hette Charles Nungesser och föddes i Paris år 1892. Efter en studietid han för det mesta sket i, stack den unge Charles till Sydamerika där hans stuffade omkring i Rio de Janeiro och Buenos Aires i jakt på en försvunnen släkting. När Första Världskriget bröt ut drog han hem till Frankrike igen och anmälde sig till armén. Först hamnade han i kavalleriet, men efter att ha imponerat på sina överordnade genom att GTA:a ett tyskt fordon fick han sin vilja igenom och flyttades till Service Aeronautique. Som stridsflygare blev Nungesser en legend. Han sköt ned tyska plan som om det inte var en stor grej, var polare med alla, tog fulpermis för att rymma till Paris och festa så ofta han kom åt, crashade och bröt båda benen men var tillbaka i sittbrunnen innan han ens kunde gå igen och beskrevs med ord som 'flamboyant'. Vid krigsslutet hade han 43 konfirmerade luftsegrar och en go hög medaljer och utmärkelser. Så vad skulle en nationalhjälte och vida beryktad partykille hitta på när striderna var slut? Jo, han stack till Kalifornien och jobbade som stuntpilot i diverse flygactionfilmer. År 1923 gifte han sig med en kvinna som bar det klockrena namnet Consuelo Hatmaker. 1927 fick Charles Nungesser för sig att han skulle bli den första att flyga över Atlanten utan stop. Han for till Frankrike med båt och sa åt sina vänner att "när jag kommer tillbaka till Amerika så är det genom luften." Tillsammans med navigatören Francois Coli lyfte han från Paris den 8:e maj. De sågs passera Irlands kust, försvann vid horisonten, och var sedan borta för alltid. Fortfarande är det ingen som vet vad som hände, men den allmänna uppfattningen är att de antingen störta i Atlanten eller någonstans i Maine. Två veckor senare flög Charles Lindbergh ensam i ett svep från New York till Paris.
Carolina Awards för Mest Fulländade Utseende går till 2009 års högst betalda supermodell, Lara Stone. Förutom en perfekt kropp sportar Stone en glugg mellan tänderna, som jag redan konstaterat är den nya måste-ha accessoaren. Hon hittas i senaste numret av Interview Magazine, intervjuad av Marc Jacobs.
Just nu befinner jag mig på slacker weekend med Fredrik i Stockholm. Det snöar som en HORA, men det gör det ju överallt tydligen. Blir intressant att se om bussen hem kommer avgå som planerat i morgon, eller om jag får stanna här och vänta på våren. Hade ju inte känts helt fel. Igår käkade vi på O'Learys och kollade ishockey. Sverige smekte Vitryssland med 4-2, och vi firade med mer bärs på studentpuben. Första gången jag besökte ett sådant etablissemang. Har alltid varit lite tveksam, men det var ju så BILLIGT. Jag tar tillbaka allt.
As far as the Olympic Games are concerned, however, har jag hittat den Enda Värda Sporten: KONSTÅKNING. Så otroligt fierce. Adrian Schultheiss från Kungsbacka hamnade på 15:e plats, men grabben är bara 21 år och spås en ljus framtid om han fortsätter satsa. Av de 24 tävlande i herrfinalen var han en av de 4 (!) som satte en quadruple, alltså ett hopp med fyra jävla snurrar. FUCK YEAH säger jag. Dessutom åkte han till en mix av Massive Attack's "Teardrop" och "Insane in the membrane" LIKE A BOSS. En annan GQ motherfucker var ju såklart Johnny Weir, som slutade oförtjänt lågt på 6:e plats. Han designar sina dräkter själv och är allmänt kaxig och divig. I love it. YOU GO GLENN COCO.
1. FAIL: TV-redigering. Det suger. Så tråkigt, tidskrävande och unrewarding. Man vill gråta av frustration, man får huvudvärk, och plötsligt har det gått 6 timmar och man har inte ätit, klockan är nio på kvällen, och det enda man åstadkommit är världens bajsigaste inslag som inte ens är klart. Avid, dö i en jävla eldsvåda.
2. WIN: Mitt Audrey Kawasaki print skickades från LA idag! Om några veckor hänger det på min vägg!
3. MEGAWIN: Imorgon åker jag på slackerhelg till Stockholm och SKITER I DEN HÄR SKITEN. Jag ser till och med fram emot 6 timmars bussresa. Away away ah-ah-ah away from here!
Den absurda känslan av att vara upp en timme för tidigt. Jag hinner sätta mig ned vid frukostbordet med datorn en stund, koka ägg och te, tugga och svälja all mat. Vanligtvis klär jag på mig, attacksväljer yoghurten och borstar tänderna på samma gång.
Igår tvingade jag Ellinor att gå in på chatroulette.com med mig. Till en början var hon, som man är, obekväm och tveksam, men efter ett tag kom vi igång och hade riktigt roligt. Det finns en lite sjuk tjusnig i att kastas rakt i ansiktet på en random stranger och sen se vad som händer. Om man förbiser att i princip alla bad oss visa brösten så hade vi riktigt trevligt. Vi förfestade med två tyska 16-åringar och pratade homofobi med en bakis dude från New Jersey. Vi blev nextade av otaliga gubbar som uppenbarligen var fulare än oss. Som go avslutning frågade en koreansk yngling om Ellinor var Emma Watson.
Fredag kväll och natt var en glimrande affär. Highlights: Johannas nya champagneglas. Svingoda mojitos och partytrångt avskedskalas på Skål. Sannas nya lägenhet och Gårda in general. Öppna öl med skruvmejsel. Dansa till till Sing Sing Sing (with a swing) så att grejerna regnar från bokhyllan. Värdinnan däckar i garderoben. Ice capades på Mölndalsån. Cheeseburgare för 10 spänn.
Idag har jag shoppat med mamma. På Solo hittade jag min nya favorittshirt. Det var kärlek direkt.
I Arkaden pågick nån sorts valentines day kampanj där man fick göra en badge. Jag passade på att trycka upp lite merch till mitt band. One of a kind, hand made. 7000 kr + shipping. I only accept cash.
Död är mitt enda hopp om att någonsin bära en av hans kreationer. Den kontemporära fashionscenen har mist en stor visionär. Spring 2008 (ur Vogue Germany april 08)
Hej, ikväll gick jag och handlade på väg hem från brorsans skolkonsert på Nef, helt oprovocerat. Lite trött, sugen och hormonell. Resultatet: Kanelgifflar 1 liter Pucko Äpplen & Bananer Rostbröd Leverpastej Citrusyoghurt Brämmhultsjuice
Alltså FRITIDSMELLANMÅL. Vad är det för fel på mig? Varför är det aldrig min tur att bli vuxen?
Thank you for your time and sympathy. Enjoy this token of my appreciation:
Så var årets filmfestival slut, och jag är också slut. Som avslutning var det stor personalfest, och fattig som jag är bestämde jag mig snabbt för att utnyttja den fria alkoholen till max. Resultat: bakismåndag 100% spenderad i sängen. Jag är en sån jävla rockstjärna ibland alltså. Ehehe.
Nu är det dags att summera! Carolina Awards delas ut i form av en telepatiskt utskickad våg av uppskattning och gosiga känslor.
Bästa Film: Broderskab (Brotherhood), regisserad av Nicolo Donato
Lars ombeds hoppa av sin armékarriär i nån obskyr don't-ask-don't-tell härva (finns det ens i Danmark?). Han flyttar hem, vantrivs märkbart och hamnar i Dåligt Sällskap. Riktigt värdelösa kretsar faktiskt, han börjar beblanda sig med den lokala nynazistfraktionen. Megaparty! Bland dessa hyvens gossar möter han Jimmy, som också är exmilitär. I början verkar de störa sig på varandra, men så småningom bondar de genom att vandalisera flyktingförläggningar och mosha på vit makt konserter tillsammans. Stämningen är väldigt macho och obehagligt tills deras förhållande utvecklas från generisk dude-brunst till flirtiga pikar och mysbelysningssex. Allt är frid och fröjd tills de kommer ihåg att de ju är nynazister som spöar bögar som sport. Då blir situationen genast väldigt jobbigt.
Skitbra skådespeleri i exakt alla roller. Omväxlande romantisk, äcklig, rolig, vacker och hemsk film som jag såg två gånger och gärna ser igen. Lärdom: Det är omöjligt att se farlig ut med glugg mellan tänderna.
Bästa Dokumentär: Dreamland, regisserad av Þorfinnur Guðnason och Andri Snær Magnason.
Aluminiumindustrin kan ju DRA ÅT HELVETE. Och kan någon be USA börja panta sina jävla burkar, så slipper vi smälta regnskog och bygga dammar av vattenfall och naturreservat?
Bästa Kortfilm: Tussilago, regisserad av Jonas Odell
It's hard out there för en terroristflickvän.
Största WTF: Valhalla Rising, regisserad av Nicholas Refn
Mads Mikkelsen är en gladiatorslav som inte kan prata men har ihjäl folk like a boss. Alla andra snackar engelska. Sen åker de båt och träffar oplacerbara infödingar. Allt till hypnotiska basljud och i ultrarapid. Eehh, va?
Största WTF, kortfilmskategorin:Altona, regisserad av Hugo Lilja
Typ journalist snart. Allmänt diffus känsla för fokus. Aka "räkmackan". Dricker helst amerikansk IPA eller o'boy, äter helst råbiff eller pilgrimsmussla. Drömmer om att bo i en hydda (med diskmaskin) på typ Fiji och läsa böcker och chilla med en skock höns. Kommer använda bloggen för att spamma med fina bilder och bra musik, recensera en och annan bok/film och hetsa om allt fanskap som en massa klåpare hittar på.
Tisdag
-
Då har jag jobbat två dagar och måste erkänna att det var slitigare än jag
trodde. Fått sova på eftermiddagen efteråt och illamåendet är tillbaka. Men
imor...
Movin' on up
-
Kära vänner, nu tar jag mitt pick och pack (cyberspacemässigt talat
såklart) och flyttar till Vi Världelösas hemsida. Följ mig där istället:
www.vivärdelös...
O Que Devo Esperar Da Minha Próxima Massagem
-
Você está interessado em aprender como fazer massagens? Se você toma o
momento de aprender alguns truques do Insider, é possível que seus amigos e
família ...
end of 2016
-
Yikes, what is the function of this blog anymore? Everything is basically
on my Instagram, but out of habit or a need for tidiness, here's the
latest...(cr...
Oh yeah, I'm writing for Gawker now
-
And I'm doing my thing with a freedom that no full-time job has offered
unti this point. This blog has long been a refuge for work that doesn't fit
in at w...